Linda har gått hem. Jag har hunnit duscha och än en gång skjutit upp städningen som min lägenhet så desperat behöver. Jag är tydligen inte kapabel att ha förfest längre. Enda sen jag börja jobba helger och flyr lägenheten varje lördag å söndag förmidda så skjuter jag upp städningen i flera dagar. Gör man det inte direkt blir det inte gjort alls. Först idag gick jag ut med soporna och disken står fortfarande å stirrar argt i köket. Usch på mig! Men just nu orkar jag inte bry mig. Jag har släpat ut täcket i soffan (bytt sovhörn i min stora U-formade soffa) , vänner går på dvd:n och brillorna är på. Snart sover jag som ett barn, ett drägglande, snarkande litet barn. Jag måste verkligen va ett riktigt kap!