Jag å Donna ligger i varsinn del av sängen, helt utslagna. Mamma å pappa verkar ha kört slut på henne under dagen å jag, ja jag klara av att köra slut på mig helt själv (och med hjälp av Ewe.)
Vi har flängt som yra höns över stan. Rensat mitt förråd, åkt till återbruket, lämna massa grejer hos min (stora:p) syster, åkt till Ikea, hem till Ewe, sprungit upp å ner i hennes förråd, rensat, städat och handlat. Och ja, så har vi hållt på i sammanlagt 5,5 timmar.

Nu ligger jag bara å lyssnar på Donnas ( riktigt höga) snarkningar. Jag måste verkligen va den enda som tycker det är näst intill behagligt att somna till det ljudet. Snarkningar! Tur att min vovve uppfyller dom "sambo-kriterierna". Det skapar lugn och harmoni att somna till. Älskar!