Jag blir ofta väldigt arg, väldigt glad, förvånad, ilsken, road, irriterad och liknande. Jag har väldigt mycket känslor som rör sig i min kropp (även om jag kan va dålig på att visa endel av dom). Men jag gråter väldigt sällan pga känslor jag själv ställs inför. Blir jag ledsen visar jag det hellre med att bli arg, det är mitt sätt och jag hanterar ilska bättre än ledsamhet.

Däremot gråter jag alltid till tv:n. Diverse serier, filmer, till och med reklamer framkallar tårar direkt.
Speciellt biggest looser och framförallt Vänner (sista avsnittet är outhärdligt), det är dom värsta. Men i sanningens namn gråter jag till det mesta i rutan. Blödig jävel, så länge jag gråter för andras skull, och inte min egen!




Sist jag grät var dock för 3 veckor sen när jag vakna upp hemma hos Dani efter en blöt kväll. Jag skratta så mycket åt hennes brutalt roliga skämt så tårarna spruta å kanske kom det en skvätt i brallan. Jag skrattar fortfarande när jag tänker på allt vi drev om den dagen på hennes balkong, medan Bob och Micke mest antog att vi gick på något olagligt!