11 timmars jobb och en (nästan) blogglös dag lider mot sitt slut...
Jag bestämde mig för att inte blogga idag. Mest för hänsyn till er stackars läsare som dag ut och dag in får läsa om samma saker. Jobb, hundpromenader, SATC avsnitt på kvällarna, mat hos mamma å pappa, en till hundpromenad...
Tanken med bloggen var ju faktiskt från början att skriva allt jag känner, tycker och tänker. Tyvärr har den dock blivit en mer: " jag har gjort det, CHECK!" "Nu har jag även gjort det här. CHECK" - blogg. Trååååkigt!
Ju mer rastlös jag är desto mer jobbar jag. Ju mer jag jobbar ju mer avtrubbad blir jag. Så just för tillfället finns det inte så mycket jag tycker och tänker om.
Tro det eller ej men det avtrubbad sinnestillåndet är faktiskt något jag gillar. Det är nog (till viss del) det jag eftersträvar med allt jobbande. Annars har jag för mycket energi att lägga på helt onödiga saker. Är man sen obstinat och pessimistiskt lagd som människa så resulterar det ofta i mycket negativa tankar och åsikter. Förr var det träning som räddade mig, nu är det jobb.
Kontentan av detta är att det inte finns nått att blogga om. Mina senaste dagar har sett väldigt lika ut. Så intresset att berätta svalnar betydligt när det känns som att trycka på repeat knappen så fort man bloggar.
Imorn ska jag ta nya tag. Nått roligt måste hända! God natt.

Tanken med bloggen var ju faktiskt från början att skriva allt jag känner, tycker och tänker. Tyvärr har den dock blivit en mer: " jag har gjort det, CHECK!" "Nu har jag även gjort det här. CHECK" - blogg. Trååååkigt!
Ju mer rastlös jag är desto mer jobbar jag. Ju mer jag jobbar ju mer avtrubbad blir jag. Så just för tillfället finns det inte så mycket jag tycker och tänker om.
Tro det eller ej men det avtrubbad sinnestillåndet är faktiskt något jag gillar. Det är nog (till viss del) det jag eftersträvar med allt jobbande. Annars har jag för mycket energi att lägga på helt onödiga saker. Är man sen obstinat och pessimistiskt lagd som människa så resulterar det ofta i mycket negativa tankar och åsikter. Förr var det träning som räddade mig, nu är det jobb.
Kontentan av detta är att det inte finns nått att blogga om. Mina senaste dagar har sett väldigt lika ut. Så intresset att berätta svalnar betydligt när det känns som att trycka på repeat knappen så fort man bloggar.
Imorn ska jag ta nya tag. Nått roligt måste hända! God natt.

Kommentarer
Trackback