Nu är det sovdags, min kropp ger upp långt innan huvet under sjukdomstider. Jag känner mig konstant rastlös och blir nästan manisk att "orka som vanligt", men kroppen skriker efter vila och lugn. Så imorgon har jag bestämt mig för att lyssna. Det blir lugn och ro, vila och noll ansträngning hela dagen. Spikat!